I mitt konstnärsskap ryms många världar. För mig är koreografi alltid relationellt. Det studsar mellan mottagare och utövare, fram och tillbaka.
I mitt senaste verk ORCA var jag intresserad av det dysfunktionella och det vardagliga och vad som ryms däremellan. Jag har skapat delar av musiken själv och det gav upphov till hur det kroppsliga språket blev utformat. Jag har också en poesi praktik som också influerat rörelsespråket och världen vi kliver in i.

Jag längtar efter hållbarhet och att kunna få betalt precis som vem som helst för det arbete jag utför. Helst skulle jag vilja jobba med befintliga grupper och kompanier men jag är också öppen för olika typer av tvärkonstnärliga samarbeten. Jag önskar och hoppas att Sverige ska få en bättre kulturpolitik så att det skapas vettiga förutsättningar för att kunna fortsätta.